Kaśyapa sees Takṣaka in the forest
tatastasmiṁstu divase saptame samupasthite
rājñaḥ samīpaṁ brahmarṣiḥ kāśyapo gantumaicchata
When the seventh day arrived, a Brāhmaṇa Ṛṣi named Kaśyapa, wished to come to the king.
taṁ dadarśātha nāgendrastakṣakaḥ kāśyapaṁ tadā
tamabravītpannagendraḥ kāśyapaṁ tvaritaṁ dvijam
kva bhavāṁstvarito yāti kiṁ ca kāryaṁ cikīrṣati
King of the snakes, Takṣaka, saw Kaśyapa and that king of snakes asked Brāhmaṇa: Where are you going in a hurry? What is your business for which you go?
kāśyapa uvāca
yatra rājā kuruśreṣṭhaḥ parīkṣinnāma vai dvija
takṣakeṇa bhujaṅgena dhakṣyate kila so ̍dya vai
O Brāhmaṇa! I am going where the best of Kurus, king named Parīkṣit is. He will today be killed by the snake Takṣaka.
gacchāmyahaṁ taṁ tvaritaḥ sadyaḥ kartumapajvaram
mayā ̍bhipannaṁ taṁ cāpi na sarpo dharṣayiṣyati
I am going in a hurry to cure him, so that he, being treated by me, may not be killed by the snake.
takṣaka uvāca
kimarthaṁ taṁ mayā daṣṭaṁ saṁjīvayitumicchasi
ahaṁ sa takṣako brahmanpaśya me vīryamadbhutam
na śaktastvaṁ mayā daṣṭaṁ taṁ saṁjīvayituṁ nṛpam
ityuktvā takṣakastatra so ̍daśadvai vanaspatim
dhanalipsurahaṁ tatra yāmītyuktaśca tena saḥ
tamuvāca mahātmānaṁ takṣakaḥ ślakṣṇayā girā
I am going there with desire of getting wealth! Illustrious Takṣaka, thereupon told him in sweet words:
yāvaddhanaṁ prārthayase rājastasmāttato ̍dhikam
gṛhāṇa matta eva tvaṁ saṁnivartasva cānagha
O sinless one, take from me more wealth than you expect to get from the king and then go back!
sa evamukto nāgena kāśyapo dvipadāṁ varaḥ
labdhvā vittaṁ nivavṛte takṣakādyāvadīpsitam
The best of men, Kaśyapa, being thus addressed by the snake and having received from him as much as he desired to get, went back.
tasminpratigate vipre chadmanopetya takṣakaḥ
taṁ nṛpaṁ nṛpatiśreṣṭhaṁ pitaraṁ dhārmikaṁ tava
prāsādasthaṁ yattamapi dagdhavānviṣavahninā
tatastvaṁ puruṣavyāghra vijayāyābhiṣecitaḥ
When Brāhmaṇa went back, Takṣaka went in disguise to that best of kings, your virtuous father, who was then staying with all precautions in his poison. After this most lamentable event, you, O best of kings, were installed on the throne.
etaddṛṣṭaṁ śrutaṁ cāpi yathāvannupasattama
asmābhirnikhilaṁ sarvaṁ kathitaṁ te ̍tidāruṇam
O best of kings, we have told you all that we saw and heard, though account is terrible and cruel.
śrutvā cainaṁ naraśreṣṭha pārthivasya parābhavam
asya carṣeruttaṅkasya vidhatsva yadanantaram
O best of kings, you have now heard how your father, great king of the world was killed and how Ṛṣi Uttanka was insulted, do what is proper.
sautiruvāca
etasminneva kāle tu sa rājā janamejayaḥ
uvāca mantriṇaḥ sarvānidaṁ vākyamariṅdamaḥ
Sauti said: Thereupon chastiser of foes, Janamejaya addressed all his ministers thus:
janamejaya uvāca
atha tatkathitaṁ kena yadvṛttaṁ tadvanaspatau
āścaryabhūtaṁ lokasya bhasmarāśikṛtaṁ tadā
yadvṛkṣaṁ jīvayāmāsa kāśyapastakṣakeṇa vai
nūnaṁ mantrairhataviṣo na praṇaśyeta kāśyapāt
bhaviṣyati hyapāyena yasya dāsyāmi yātanām
ekaṁ tu śrotumicchāmi tadavṛttaṁ nirjane vane
saṁvādaṁ pannagendrasya kāśyapasya ca kastadā
śrutavāndṛṣṭavāṁścāpi bhavatsu kathamāgatam
śrutvā tasya vidhāsye ̍haṁ pannagāntakarīṁ matim
I have however, devised a means by which I shall punish him. I now wish to hear how you heard and how you saw what happened in the solitude of the forest, especially conversation between Takṣaka and Kaśyapa.
Having heard this, I shall devise means for destruction of the snakes.
mantriṇaḥ ūcuḥ
śṛṇu rājanyathā ̍smākaṁ yena tatkathitaṁ purā
samāgataṁ dvijendrasya pannagendrasya cādhvani
yathāvṛttaṁ tu tatsarvaṁ takṣakasya dvijasya ca
etatte kathitaṁ rājanyathā dṛṣṭaṁ śrutaṁ ca yat
śrutvā ca nṛpaśārdūla vidhatsva yadanantaram
And told us in detail what happened between Takṣaka and Brāhmaṇa. O king! We rea thus able to tell you what we saw or heard. O best of kings! Having herad it, do what should be done now.
sautiruvāca
mantriṇāṁ vacaḥ śrutvā sa rājā janamejayaḥ
paryatapyata duḥkhārtaḥ pratyapiṅṣatkaraṁ kare
Sauti said: Having heard words of ministers, king Janamejaya began to weep in grief and squeezed his hands.
niḥśvāsamuṣṇamasakṛddīrghaṁ rājīvalocanaḥ
mumocāśrūṇi ca tadā netrābhyāṁ prarudannṛpaḥ
Lotus eyed king breathed long and hot breaths, king shed tears and wept aloud.
uvāca ca mahīpālo duḥkhaśokasamanvitaḥ
durdharaṁ bāṣpamutsṛjya spṛṣṭvā cāpo yathāvidhi
mūhūrtamiva ca dhyātvā niścitya manasā nṛpaḥ
amarṣī mantriṇaḥ sarvānidaṁ vacanamabravīta
King, afflicted with grief and sorrow, shed tears and touching water according to the form, thought for a while as if sifting something in his mind. Then addressing all his ministers, he said:
janamejaya uvāca
śrutvaitadbhavatāṁ vākyaṁ piturme svargatiṁ prati
niśriteyaṁ mama matiryā ca tāṁ me nibodhata
anantaraṁ ca manye ̍haṁ takṣakāya durātmane
pratikartavyamityevaṁ yena me hiṁsitaḥ pitā
śṛṅgiṇaṁ hetumātraṁ yaḥ kṛtvā dagdhvā ca pārthivam
Janamejaya said: I have heard your account of my father ̍s ascension to heaven. Know now what is my fixed resolve. No time should be lost to average wretch Takṣaka who killed my father. Wretch killed the king, making Śṛṅgī a mere pretext.
iyaṁ durātmatā tasya kāśyapaṁ yo nyavartayat
yadā gacchetsa vai vipro nanu jīvetpitā mama
Out of malignity alone he prevented Kaśyapa from coming. If that Brāhmaṇa had come, my father would have certainly lived.
parihīyeta kiṁ tasya yadi jīvetsa pārthivaḥ
kāśyapasya prasādena mantriṇāṁ vinayena ca
What harm could have possibly come to him if the king had revived by the grace of Kaśyapa and precautions taken by ministers?
sa tu vāritavānmohātkāśyapaṁ dvijasattamam
saṁjijīvayiṣuṁ prāptaṁ rājānamaparājitam
He, being ignorant of my anger, prevented that best of Brāhmaṇa, Kaśyapa, from coming to my unconquerable father.
mahānatikramo hyeṣa takṣakasya durātmanaḥ
dvijasya yodadad dravyaṁ māṁ nṛpaṁ jīvayediti
Aggression of the wretch Takṣaka is great, for he gave wealth to Brāhmaṇa, so that he might not revive the king.
uttaṅkasya priyaṁ kartumātmanaśca mahatpriyam
bhavatāṁ caiva sarveṣāṁ gacchāmyapacitiṁ pituḥ
I must avenge myself on my father ̍s enemy, to please myself, to please Uttanka and you all.
Komentāri
Ierakstīt komentāru